Regn.. och lite mer regn..

Lets see, vad har jag gjort hittills idag? Jag har snurrat på stolen så jag blev yr, och jag har jagat en fluga. Som ni kanske förstår så finns det inte så mycket att göra när man jobbar i receptionen på en golfbana när det regnar. Det har regnat konstant sen jag vaknade imorse, och det ska regna hela dagen. Så jag gissar på att jag kommer fortsätta snurra på stolen och stirra ut genom fönstret.
På torsdag åker jag till Turkiet. Japp, ni läste rätt. Jag åker till Turkiet med mamma och Malin, blir borta i en vecka. Förstår ni hur skönt det ska bli? Ladda lite krafter inför hösten.
 
Nä, om man kanske ska ta och städa lite här i baracken..

Ladda om krafterna

Jag ska plugga till hösten igen. Jag kom in på Risk- och Krishanteringsprogramet på Mittuniversitetet i Östersund. Ska jag vara ärlig så är det lite blandade känslor att börja plugga igen. Det känns roligt att veta att jag kom in, att jag vet vad jag gör till hösten. Men jag är även rädd för att jag kaaanske inte kommer palla helt och hållet, men har även känslan att jag inte kommer hitta motivationen till att börja plugga sen. Så jag har bestämt mig för att tacka ja till plasten och känna efter. Eftersom det här är något jag har valt själv så finns motivationen nog där, bara jag känner efter. Så just nu så letar jag efter en lägenhet i stan, känner att jag inte orkar sitta och åka fram och tillbaka mellan stan och Dvärsätt/Ytterån. Så vi får väl se helt enkelt vad som händer till hösten.

På andra tankar

Jag gör det mesta för att komma på andra tankar just nu, och det som hjälper mest är att få vara med Lex och Pixel. Men eftersom jag inte är hos mamma så mycket längre (väldigt tråkigt..) eftersom jag jobbar här i Dvärsätt så är det lite svårt att åka emellan eftersom jag inte har något körkort än... så är det kameran som hjälper. Fick ett presentkort på en systemkamera av världens finaste familj i studentpresent. Jag beställde hem en Nikon D3100: en jätteenkel kamera som är lätt och inte för stor. Den är händig helt enkel. Just nu fotar jag allt som kommer i min väg ungefär. Det får mig på andra tankar. Den jag tycker om att fota mest är Lex, för han verkligen sträcker på sig när jag tar fram kameran. Han kan vara huuur busig som helst, men så fort att jag tar fram kameran och ber han sätta sig, då sätter han sig och sitter still tills att jag säger annat. Det är jättekul! Och han är ju så snygg..
 
 
Att ta kort på Joel när han är som gladast tycker jag också om. När han skrattar, då kan man inte göra något annat än att le♥
 
 
 
 

RSS 2.0